In Sweden we have a very generous social system. At least in my eyes and at least the part of the system that I have been in contact with, i.e. child care.
In Sweden, you are allowed to leave your children 15 hrs/week at the daycare also when you unemployed and/or when you are on your (subsidized) parental leave with child no. 2/3/4 etc.
Many schools distribute these 15 hours at 3 hrs/day, 5 days a week. Others have 5 hrs/day 3 days per week. In one school area, the municipal has changed the split from the 5 hours/day to 3. Which of course is a change for the parents and leads to changes in behavior, which to a start can be "hard" to adjust to. But, that my friend is all that it is – "uncomfortable, for a while".
Many of the comments and viewpoints are pure results of (and this makes me sound like I am closer to 80) fantastic lazy generation. A generation that used to get everything served on a silver platter, and darn it if you have to go get that silver platter yourself… Taking care of the children one manufactured oneself, is apparently of these hardships.
Is it really a problem, that you need to spend 2 more hours with your child/children per day- really?
"My son get so sad when he can't eat the lunch, that they have started to prepare at daycare." – Hopefully, you have time to make something just as tasty as the pre-made lunches the schools serve…
"My son do not have the time t get into the games they play, when is only is there three hours!" – Hopefully, you will continue to work on his social skills so it won't take him 2.5 hrs to get into an activity future. Otherwise, he will have a hard time functioning in our society.
Yeah, boohoo at you.
How dare you call this a problem and how dare you project your issues about less time for yourself and claim it has to do with your child's best interest. It has nothing to do with them, it has only to do with you.
Louise Dock 
I can't believe the nerve of some people – and they actually think that you will swallow their stupidity!
I Stockholm fick Dylan vara på dagis 30 timmar i veckan när jag var hemma med Freja. Det var jävligt gött. För mig. Speciellt när Freja var ny och jag var helt snurrig i skallen.
Här i Botkyrka är det också 15h/v. Vi har fått dispens till 31/3 "tack vare" Eriks brutna ben, så han ska stimuleras ikapp fysiskt med de andra barnen. Jag är tacksam för den tid vi fått. Även om det verkligen är ett I-lands problem så är det utmanande att ha rätt inställning. Från 1/4 till 31/12 ska först jag och sen Robert med bara 15h/v för Erik – det är inte synd om oss MEN det är inte nån lek med tvillingar för det. En utmaning ligger i att begränsa antalet timmar framför tv'n och datorn för Erik. Så fort man börjar jobba så "sörjer" man att man inte klarade att njuta mer av ledigheten. Det är en kamp varje dag att ha rätt inställning – jag jobbar hårt att inte se mig som ett offer utan att ha fått en gåva.
det är inte det jag reagerar mot. det är väl schysst att S-holm har de reglerna. det jag reagerar på är detta gnölande. jag hade också föredragit 5h/3 dagar i veckan men nu var reglerna sådana och det köper jag. för de reglerna är faktiskt ganska schyssta. plus det faktum att alla vill få det att låta det som om det är barnen som mår så dåligt av detta. Du säger det själv, DU tyckte att det var skönt. precis som dessa föräldrar tycker att det är. och nu får man "bara" 3 h egentid per dag. Barn gillar sina föräldrar mer än sina kompisar och emellanåt är livet tufft. så tufft att man måste följa vissa regler och gå ifrån sina kompisar fast man själv inte vill.
@ Malin: Ja, nog för att jag kan föreställa mig hur det är att ha tvillingar, så kommer jag nog inte ens nära. Och jag påstår inte att det inte är jobbigt. Det kan vara sjukt jobbigt bara med ett barn, samtidigt som jag undrar varför jag är så förvånad över detta faktum.
Bravo! I run a daycare in Washington State and I swear that many parents just want some place to store their trophy children while they are out, and when they pick them up they had better not have to dust the little dears off, or they are outraged! They have no concept of letting a child be a child–or better yet, participating in their children's childhood with them!
I am for sure no perfect mother (what ever that is). But in this particular case I do get kind of bummed that the parents dare to make such a big thing out of something that in the end leads to spending more time with the children they self have produced. I get extra irritated when they are barking up an overall very favourable sytem…